På något sätt har jag kommit ihåg den här romanen sedan recensionen i Hbl för ganska många år sedan (den utkom på svenska redan 2008). Det var någonting med beskrivningen av romanens upplägg som fastnade (tragisk - familj - bror - sammankomst - självmord). Men ändå hade jag inte kommit att läsa Sammankomsten av Anne Enright förrän vi i höst valde den till läsecirkelns novemberbok.
Sammankomsten är en välskriven men samtidigt ganska utmanande roman om en irländsk kvinna vars bror begått självmord. Genom hennes tankar och minnen under tiden kort efter dödsfallet träder bilder av familj och barndom fram, samtidigt som hon tänker på sitt eget äktenskap. Mormoderns liv, den totalt undanglidande modern, den jättestora syskonskaran. Dessutom det irländska samhället i bakgrunden, kvinnans ställning i familjen, kyrkans rigida krav. Man måste läsa noga. Det tar förresten ett tag att komma in i boken. Mycket sägs ut (ganska så direkt, på ett mustigt språk). Men jag tycker att författaren också säger mycket via utvikningar i bisatser och mellan raderna. Många roliga formuleringar, trots att det är tragiskt. Det är förträngda minnen, övergrepp, svek och skuld. Det är barns utsatthet och vuxnas vilja att inte se. Sexualmoral och - fixering.
Sammankomsten visade sig vara en annorlunda roman än jag tänkt mig. Men definitivt läsvärd. Den belönades med Booker-priset 2007. Anne Enright är nu aktuell med romanen Den gröna vägen, som utkommit på svenska i år. Den kommer jag absolut att läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar