Snökimonon

En skrivmaskin på pärmbilden, också på den här boken. Tycks vara en trend.

Snökimonon av den för mig okända författaren Mark Henshaw från Australien rekommenderades som sommarlektyr i bokprogrammet Babel (liksom Hustrun, den föregående med skrivmaskin på pärmen). Följaktligen beställde jag Snökimonon via bibban, jag brukar lita på babel-tipsen.

Snökimonon är en hemlighetsfull, kryptisk pusselroman bestående av flera berättelser som vävs ihop. Romanen utspelar sig i Paris, Japan och Algeriet. Det är två grannar i Paris, två äldre män, som samtalar och berättar om sina liv för varandra. Den ena är Auguste Jovert, en nyligen pensionerad kriminalkommissarie med ett förflutet också i någon sorts underrättelsetjänst i Algeriet, den andra en jurist från Japan, herr Omura. Boken handlar bland annat om fäder och döttrar, om val, vänskap, minnen och smärtsamma, obehagliga händelser. Under berättelsens gång kan man ana olika samband.

Jag vet att romanen fått fina recensioner och blivit en succé på många språk - men ändå säger jag tja, hum. Tyvärr lyckas den inte fängsla mig tillräckligt. Trots att boken är välskriven och många sekvenser är mycket berörande är min åsikt att helheten är för diffus med många lösa trådar.