måndag 17 september 2018

Det femte barnet

I somras ingick det en essä i Hbl om romanen Det femte barnet (1988, på svenska 1992) av Doris Lessing (1919-2013). Jag beställde genast boken till biblioteket. Hade inte läst Lessing på mycket länge, det var ju på sisådär sjutti-åttitalen man läste henne, även om hon fick nobelpriset långt senare.

Romanen Det femte barnet kan tolkas på många sätt - alla tolkningar lika rätta. Biblioteket har i varje fall sin klar; jag upptäcker att det står Fantasy på en lapp klistrad på bokryggen. Inte min genre, men ingen fara - detta är en bok också för oss läsare av realistiska samtidsromaner om familjelivet och dess upplösning.

Det femte barnet är en bok att sträckläsa. På endast 150 täta sidor får Lessing in så mycket. Romanen handlar om paret Harriet och David, som träffas och blir förälskade. Det är sextital. De går emot tidens konventioner och vill genast gifta sig och få många barn. De skapar sig en idyll i ett stort hus, fyra barn anländer i rask takt, släkt och vänner fyller det trivsamma huset under lov och helger. Men så blir Harriet gravid med det femte barnet och allt börjar förändras.

Rekommenderar (men inte precis för småbarnsmammor eller gravida).




Omslagsbild från Forum

torsdag 13 september 2018