Naondel är en fängslande bok; när man börjat läsa är man totalt fast, det medger jag gärna trots mitt lilla motstånd mot genren. Fantasyelementen finns ju där: egna världar, en diffus arkaisk tid, suggestiva namn på personer och platser, mystiska krafter. -Dessutom ingår ondska, maktkamper, sex, våld och kvinnoförtryck i stora mängder.
Naondel är en mörk och våldsam bok. Åtta kvinnor berättar sin historia, först ut är Kabira som evigt får ångra att hon avslöjade källans hemlighet för den förskräcklige Iskan. Åtta röster i jagform gör att de sista kvinnorna/ flickorna blir otydligare, men greppet fungerar och ger intressanta vinklingar. Även om man, som jag, i allmänhet inte läser fantasy måste man få veta hur det går. Att det finns hopp framgår till all lycka genast på första sidan. Önskar att kvinnorna litet tidigare hade förstått vart de kan nå med samarbete, systerskap och solidaritet.
Boken är skriven på ett mycket vackert språk. Det är framför allt det som gör Naondel till en läsupplevelse. Fantasygenren är fortfarande inte helt för mig. Men jag uppskattar alltid en god och välskriven bok och läser glatt då och då böcker av annan typ än mina vanliga.
Googlade runt en smula på Naondel - och hittar den på Dagens Nyheters lista över Läsmys på höstlovet. Åldersrekommendation 12-15. Nåja ... Har svårt att sätta en åldersetikett på den, från 13 år stod det någon annanstans. Den passar i alla händelser bra för alldeles vuxna personer.
Lämnar kvinnorna från Naondel och går vidare till andra kvinnoöden. Realistisk närhistoria från Finland kring 1920- och 30-talen i Sirpa Kähkönens Mustat morsiamet. Den första delen i hennes Kuopio-svit. Mera om den följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar