måndag 7 november 2016

Den sista grisen

Tja, tjahum.  Det blev en längre tid i kulturgrisens sällskap än jag tänkt mig, det tog tid att komma igenom boken trots de korta texterna. Jag talar om Den sista grisen av Horace Engdahl.

Det här är ingen roman utan aforismer och betraktelser i det korta formatet. I slutet ingår också en längre sammanhängande text, nästan ett teaterstycke. Texterna kommenterar mannen, mansrollen, kvinnan, livet, världen, etc. Endel texter är provocerande, men inte alla. Endel är tankeväckande, andra nästan banala. Många ganska självbelåtna. Gubbiga. Men välformulerade är de i varje fall.

Som helhet är Den sista grisen i mitt tycke faktiskt ganska tråkig hur välformulerad H.E. än är. Så nu tänker jag pusta ut och kasta mig över en roman igen. Och nej, det är inte Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström, men den ska nog också läsas vid tillfälle.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar